Långfingret
Här kommer en hyllning... Den bygger på en dikt som heter Salute... Skriven av den amerikanske poeten Lawrence Ferlinghetti... Det är en hyllning till varje djur som dödar och äter sin egen avkomma... Det är en hyllning till varje jägare med gevär i baksätet på pickupen... Det är en hyllning till varje privat prickskytt med kikarsikte... Och till varje rödnacke i stövlar och med hundar som är tränade att spåra och döda... Till varje civilsnut och detektiv med axelhölster fulla av bly... Till varje tjänare av folket som mejar ner sina medmännsikor... Till varje Guardia Civil i vilket land det vara må som vaktar på medborgarna... Det är en hyllning till varje gränsvakt vid vilket Check Point Charley det vara må... Till varje statspolis i skräddarsydda byxor och kravallhjälm... Till varje konstapel med pistoler, sirener och tårgas... Till varje attackpilot med robotar eller napalm under vingen... Det är en hyllning till varje bombplanspilot som välsignar bomberna före take-off... Till alla dom som dödar, dödar, dödar för freden... Har jag här den enda hälsning som dom barbarerna är värda... Jag höjer mitt långfinger, höjer mitt långfinger... Jag sticker upp mitt långfinger, mitt långfinger... Till varje socialist som talar om det sköna och mänskliga i ett krig... Till alla dom som talar om den estetiska stimulansen att ha ett vapen som lyder... Till varje kapitalist som tillverkar vapen och uppmuntrar krig för ekonomisk vinning... Till vilken regering för vilken superstat det vara må som säljer vapen till båda sidor... Till varje nationalist i vilken stat det vara må... Svart, brun, röd, gul eller vit... Till varje profet eller poet med pistol eller kniv... Till varje spridare av religiös upplysning som gör det med våld... Ja, det här är en hyllning till alla dom som säger döda eller dödas... Det är en hyllning till varje spridare av våld och makt, makt och våld... Det är en hyllning till varje spridare av tyranni och förtryck... Det är en hyllning till alla dom som dödar, dödar, dödar... Och till alla dom som tyst ser på... Till alla dom som dödar, dödar, dödar för freden... Har jag här den enda hälsning som dom barbarerna är värda... Jag höjer mitt långfinger, höjer mitt långfinger... Jag sticker upp mitt långfinger, mitt långfinger... Tolv tiggare står och trampar i dimman... Tolv tiggare står och trampar vid din dörr.. Tolv tiggare står och trampar, trampar... Tolv tiggare och den elfte är jag...

Dimman Ligger Tät
Jag sträcker fram en kallnad hand... Som tinar upp för första gången... Det räcker för en frusen man... Som trevar fram men sitter fången... Sann love, sann love, sann love, sann love... Dimman ligger tät när du möter mig... Dimman ligger blå som ett lyxhav... Dimman ligger röd som en öppen mun... Dimman ligger tät runt våra kroppar... Jag kräver att få mer av dig... Du kräver att få va mig nära ... Jag väver mina tankar runt dig... Dom innersta, dom riktigt kära... Sann love, sann love, sann love, sann love.. Dimman ligger tät när du möter mig... Dimman ligger gul som ett majsfält... Dimman ligger grön som en lugn lagun... Dimman ligger tät runt våra kroppar... Dimman ligger svart som ett hot över oss... Dimman ligger grå som en obestämbarhet... Dimman ligger vit som ett framtidshopp... Dimman ligger tät runt våra kroppar... Dimman ligger tät... Hur vitt kan hoppet bli?

Europa Brinner
Jag har en ond dröm som kommer om natten... Inom mig finns det kärlek och vatten... Och du ber mig släcka eldar men det enda jag kan erbjuda... Är en spann med stulet regn... Och du älskar mig för allt vad du är värd... Och speciellt för att få värme och få hägn... Nej, nej, nej... Det händer inte dig, dig, dig... Det händer bara mig, mig, mig... Det händer att jag vaknar om natten, drömmer att Europa brinner... Blöder...... Nej, nej, nej... Det gäller inte dig, dig, dig... Det gäller bara mig, mig, mig... Det gäller att jag vaknar och tänker tanken att Europa brinner... Blöder... Europa brinner... Jag hinner inte stanna kvar hos dig... Jag vinner ingen tid att tänka efter... Tiden rinner genom mina fingrar... När Europa brinner (Europe’s burning)... Europa brinner (Europe’s burning)... Europa brinner (Europe’s burning, Europe’s burning)... Vi har en lång väg att vandra för freden... Inom oss växer ångesten och vreden... Och du ber mig tända lyktor men det enda jag kan erbjuda... Är en härd med fruset sot... Och du kramar mig för allt vad du är värd... Och speciellt för att du kämpar mot ett hot...

Tusen Bomber Och En Cha-Cha-Cha
Dom flyger där inga fåglar flyger... Dom simmar där inga fiskar simmar... Dom smyger in och ut och ovanför mitt liv... Jag vaknar när alla andra sover... Jag vacklar när alla andra vilar... Jag saknar nån som ler och dansar i mitt liv... Låt mig få dansa!... Tusen bomber och en cha-cha-cha... Aha!... Tusen bomber och en cha-cha-cha... Aha!... Kriget kommer och går, drabbar stora och små... Ändå pressar jag fram ett skratt, låt mig få dansa i natt... Låt mig få trycka mig mot din kropp... Låt mig få visa dig hälften av allt jag vet... Du smälter när alla andra fryser... Du handlar när alla andra tvekar... Du kryper in och ut och fingrar på mitt liv... Jag står här med ett rymligt hjärta... Jag fångas av en giftig smärta... Jag saknar någon som ler och dansar i mitt liv... Låt mig få dansa!... Tusen bomber och en cha-cha-cha... Aha!... Tusen bomber och en cha-cha-cha... Aha!... Kriget kommer och går, drabbar stora och små... Ändå pressar jag fram ett skratt, låt mig få dansa i natt... Låt mig få trycka mig mot din kropp... Låt mig få visa dig resten av allt jag vet... När rädslan har torkat ut... När krigaren har spillt sitt krut... När hatet har tagit slut då vill jag va hos dig... Då vill jag dansa med dig... Då vill jag känna din varma kropp... Då vill jag visa dig mycket mer än det jag redan vet...

Doften Av Terror
Jag känner doften av terror... Jag känner lukten av våld... Jag känner smaken i munnen... Det smakar som cementgolv... Oh baby, var hos mig... Oh baby, stanna här... Jag har berättat om kärlek... Men kanske alldeles för lite... Jag har försvarat den kärlek ... Som har dratts ner i skiten... Oh baby, var hos mig... Oh baby, stanna här... Jag kanske andas för häftigt... Och tror på kärlek för mycket... Paniken växer förrädiskt... Pallar inte för trycket... Oh baby, var hos mig... Oh baby, stanna här...

Svart Regnbåge
Varje gång du ser en svart regnbåge...Tänk på mig (tänk på mig)... Varje gång du ser en svart regnbåge... Tänk på mig (tänk på mig)... Tänk efter... Är det bara påhitt?... Om du undrar nu är det fullt förståeligt... Om du vänder kappan efter vinden har du... Ögon som är blå... Ögon som är tomma... Ögon fylls av sand... Ögon fylls av sot... Medans flickorna på Övfre Östermalm har gått till sängs... Och du känner hur det bränns om du lever för konstant... Om du tiger medans blodet stiger, blodet stiger... Blodet stiger till läpparnas kant... Varje gång du ser en svart regnbåge... Tänk på mig (tänk på mig)... Varje gång du ser en svart regnbåge... Tänk på mig (tänk på mig)... Tänk efter... Är det bara färger... Som vi tycker om här i gamla Sverige... Om vi vänder upp och ner på allting... Har vi ögon som är blå... Ögon som är tomma... Ögon fylls av sand... Ögon fylls av sot... Medans gossarna på börsen bara räknar allt sitt guld... Och du står där med din skuld om du lever för konstant... Om du tiger medans blodet stiger, blodet stiger... Blodet stiger till läpparnas kant... Regnbåge svart... Regnbåge svart... Tänk på mig... Regnbåge svart... Regnbåge svart... Tänk på mig... Och du står där med din skam om du lever för konstant... Om du tiger medans blodet stiger, blodet stiger... Blodet stiger till läpparnas kant...

Barnen Från Berlin
“Mina Damer och Herrar! Vad sägs om en liten tävling innan bandet här gör sig i ordning för nästa nummer? Mina Damer och Herrar! Vi tänkte presentera 80-talets sound för er. Vilket sound finner ni mest obscent? Här kommer det första soundet... Här kommer sound nummer två... Eller vad sägs om sound nummer tre, mina Damer och Herrar? Sänd in era svar till Boulevard Productions och var med i tävlingen som är öppen för alla vettvillingar!”
Du drömmer om ett surrogat... Du glömmer att du fylls av hat... Du låtsas att du är till freds... Du låtsas att du har det bra... Det är flotta drömmar... Det är fantasier... Det är vilda vågor... Det är purpurlågor... Här kommer barnen från Berlin, med sina kalla kalla perspektiv... Och dom rider på en fyrkantsvåg, med vackra blickar som tidsfördriv... Här kommer barnen från Berlin, med vassa näbbar och mjuka fjun... Dom växlar över till sågtandsvåg, klädedräkten är grå och brun... Vi applåderar ligor och baletter... Vi älskar deras miner och deras piruetter... Morgonen är så diffus... Tack vare strimmor från teknikens ljus... Ointressant och neutralt... Transparent och hårt och svalt... Det är piskan för hästen... Det är betslet för åsnan... Det är riset för dåren... Det är riset för dårarnas rygg... Här kommer barnen från Berlin, med sina kalla kalla perspektiv... Och dom rider på en fyrkantsvåg... Vackra blickar som tidsfördriv... Dom kallas barnen från Berlin, med vassa näbbar och mjuka fjun... Dom växlar över till sågtandsvåg, klädedräkten är grå och brun... Vi suger i oss alla deras gester... Och manövreras av finesser från en strålande orkester... Jasså, du vill gärna bli en rockstjärna... Jasså, du vill gärna bli en rockstjärna... Jasså, du vill gärna stå på en scen med dina fina elektriska ben...

Det Är Inte Rock'n'Roll Längre
Överallt möter jag dom fortfarande... Dom som är först med det senaste och dom som sliter sönder det som ännu inte kommit... Och jag skräms när jag upptäcker att jag ligger flera månader efter... Och allt nytt känns redan gammalt... Och det som nyss har tapetserats på hela väggar är instoppade och gömda i fack... Och folk står och väntar och undrar vad som är på gång och vad som nu skall exponeras... Och inne i butiken möter jag låtsascowboys som tror dom har Neil Youngs nya i handen... Och andra halvfigurer dyker upp vid disken och frågar desperat om Dylans nya har kommit... Och Dylan själv sitter antagligen någonstans i Los Angeles och försöker skriva låtarna klara... Och hans skivbolag kanske redan har skickat ut smaskiga pressreleaser... Och visst är det nått på gång... MEN INTE FAN ÄR DET ROCK’N’ROLL... Och det går ett sus genom affären när Zappa kommer in och slänger upp sitt senaste verk som är en oanständig box med åtta LP-skivor... Och butikspersonalen får snabbt skylta om igen och räknar kallt med att sälja några hundra boxar innan klockan blir sex... Och ryktet går att nästa vecka kommer att bjuda på Human League-Barry Manilow-projektet som är en packlår bestående av tjugo olikfärgade plattor och väggplanscher och böcker och T-shirts och videofilmer till ett pris av sjuttonhundranittiofem kronor... Och det låter ju helt fantastiskt... MEN INTE FAN HAR DET NÅTT MED ROCK’N’ROLL ATT GÖRA... Och jag märker att jag blir lätt påverkad av stämningen i affären... Och jag frågar expediten om det finns några nya singlar med grupperna HV71, 45 Grader Celsius och Five Minute Orgasm... Men naturligtvis är jag för tidigt ute och får skamset sälla mig till dom som sliter sönder det som ännu inte kommit... Och jag vandrar några år bakåt i tiden och jag minns hur man då levde med sina skivor på ett helt annat sätt... Och kröp in i atmosfären som dom förmedlade och varenda ton, vartenda missljud ägde man och våra kära rock’n’roll fick slåss för sin existens och sitt berättigande... Medans det nu är ett helt annat läge och det är en storindustri utan like... En mjölkning av en kossa som bara växer i omfång... Och det finns färdiga och programmerade omdömen och åsikter av experter och sakkunniga om precis allting... Och man behöver inte vara rädd att inte veta vad det är man satsar sina pengar på och det kallas konsumentupplysning och varudeklaration och det låter ju bra... MEN DET ÄR INTE ROCK’N’ROLL LÄNGRE... Och för oss alla som knappt orkar lyssna utan bara väntar på att få vända och spela andra sidan och söker efter något nytt fantastiskt sound eller dom nya låtarna som egentligen inte alls är nya utan bara upprepningar... För oss kommer det snart att finnas en engångsskiva som efter en genomlyssning är ospelbar, men där spåren rullar av plastbiten och blir till en glänsande lakritsrem som kan ätas medan man läser musiktidningarna och prickar av hur många lakritsremmar på Hot 100-listan man har ätit... Och när detta har pågått en tid och folk börjar må illa av att behöva sätta i sig Toto, Chips och Duran Duran... Och får magåkommor av Depeche Mode och svåra eksem och i vissa fall hjärnsjukdomar... Då kommer någon modig människa att ställa sig upp och utropa sig till diktator och ta ifrån folk alla musikinstrument och bränna ner alla inspelningsstudios... Och rockmusik blir förbjudet och dom som bryter mot lagen kastas i djupa fängelsehålor och blir torterade med atonal dragspelsmusik... Och dessa människor blir martyrer och hjältar och ger upphov till gerillarörelser och många tror att detta är den riktiga lösningen och att protesten är på gång igen... Och motståndet växer och en vacker dag störtas diktatorn... Och dom som hela tiden legat vid sidan om och betraktat det hela, dom skrattar och drar täcket över huvudet och somnar om... Och dom som är först med det senaste och dom som sliter sönder det som ännu inte kommit... Dom blir helt tillintetgjorda... Och en ny tid börjar och musiken som vi då får höra är troligtvis jävligt bra... Men tyvärr, mina damer och herrar... DET ÄR INTE ROCK’N’ROLL LÄNGRE...

Krig & Fred & Country Music
Krig & fred & country music... Tårar, svett och blod... Den ene av oss han är ond... Den andre han är god... Sånger skrivs och sånger sjungs av alla runt vår jord... Men ingen har förmågan stoppa våldet med sitt ord... La Paloma... Jag vill så gärna va en sång... Som handlar om fascismens fall... La Paloma... Jag vill så gärna va en sång... Som handlar om fascismens fall... Krig & fred & country music... jag känner mig förstörd... Men trots förtryck och ondska blir jag lycklig, jag blir rörd... För jag lever ju med tanken på att en gång bli förförd... Av en skön blondin med en Fender och en rosa Thunderbird... La Paloma... Jag vill så gärna va en sång... Som handlar om fascismens fall... La Paloma... Jag vill så gärna va en sång... Som handlar om fascismens fall... Vi kom in i stan förstår ni... Vi tänkte köra lite pop... Vi lassa ur och lasta in... Vi tog en bärs och satte opp... Men med ens en liten disconisse kom fram... Och viskade sinnligt: “Blir det dans ikväll?... Vad spelar ni? Och hur många beats per minute?”... Vi börja stämma instrument just som en pulloverman kom fram... Han presentera sig som trubadur med ett långt och konstigt namn... Han sa: “Är ni Herr T och Hans Spelmän?”... Jag sa: “Fel, men Herr F går kanske bra”... Han sa: “Okej, men ta den där om expandylen... Den gör mig jätteglad... Jag såg på dom båda gentlemännen och skrattade: “Nä, ge mig ingen dödande discomusik... Inga blå ballader och ingen svår symbolik... För ikväll vill jag ha öldrypande countrymusik... Med lite honky-tonk med svett i... Ja, så får det bli”... Jag var tvungen gå på muggen och gissa vilka som stod där... Jo, en fingerfärdig hårdrockare, med stånd och ett stort gevär... Och bredvid honom stod en synnerligen kissnödig proletär... Han sa: “Rönnblom, kampen slutar aldrig... Så vad fan gör du här?”... Några arga unga män kom in med sina Tom Verlaine-komplex... Dom skrek i kör hur bra dom var och hur allt annat var ‘lunch’ och ‘kex’... Nonchalanta fjantar och en korrupt kulturpatrull... Höll med om det och sa: “Vi jobbar enbart för er skull”... Jag tog ett djupt andetag, kände mig helt lugn:... “Nä, ge mig ingen dunkande discomusik... Nej, ingen heavy metal och ingen trög politik... Ingen dekadent och humorlös och kall erotik... För ikväll vill jag ha country... Ja, så får det bli”... En liten dam med slitet leende dök upp från ingenstans... Hon grät och skratta om vartannat och hon undra om det fanns... Nått bättre sätt att leva livet än detta, och jag sa: “Nej... Slå dig ner, ta en öl, så spelar vi för dig”... Jag såg in i hennes bruna ögon och jag visste att hon förstod precis vad det var jag menade:... “Ge mig ingen dödande discomusik... Inga stela attityder och ingen bländande teknik... För ikväll så blir det krig & fred & country musik... Med lite honky-tonk med svett i... Ja, så får det bli”... (Make life fit for human beings! Boot the bastards out!)... Krig & fred & country music... Det gör detsamma vad man är... Man kan kallas radikal eller starkt reaktionär... Men vapenskrammel och exercis och att vara militär... Är den snuskigaste sysselsättning... Ja, jävlar i min själ... La Paloma... Jag vill så gärna va en sång... Som handlar om fascismens fall... La Paloma... Jag vill så gärna va en sång... Som handlar om fascismens fall...

Rockabilly Baby With A Hard-On
Här är sagan om Jimmy DeLuxe... Från Amarillo, Texas, USA... Han dyker upp på Boulevarden med en tokig attityd... Och han är vild, han nästan dödar mig... Han är mil, mil, mil och några ljusår... Från Lakejerna och Ebba Grön... Han är också långt från mig om jag ska vara riktigt ärlig... Men ändå är han jävligt skön... Rockabilly Baby with a hard-on... Och hakan är hård som stål... Han leker och han knullar... Och han slåss som King Creole... Rockabilly Baby with a hard-on... Och damerna får ligga lågt, så lågt... För han älskar och han krigar... Och han dör som King Creole... King Creole, King Creole, King Creole, King Creole... Ja, här är sagan om Jimmy DeLuxe... Från Amarillo, Texas, USA... Han letar efter nyckeln som ska öppna Boulevarden... Och jag tror han vill ha hjälp av mig... Han är mjuk och poetisk som Jerry Jeff Walker... Han är tuff som David Allan Coe... Han är färggrann och stark och han super som ett svin... Och säger: “F:et, jag får ingen ro!”... King Creole, King Creole... Han krigar och han dör som King Creole... Rockabilly Baby!... Yeah, Amarillo, Texas, USA!

Om Du Blir Torsk Nån Gång
Det här är historien om oss stora starka svenska grabbar... Med standardambitioner om ett fyrkantigt liv... Som vi skapat med arbetarlabbar... Men vi har en fläckig solkig själ, ni känner oss alltför väl... Vår rosenträdgård är full av tistlar... Vi är figurer som ni gärna gisslar... Låt oss ta en titt på vår uppväxttid... Man blev hunsad, trampad, trakasserad... Men man var tyst, tålig och timid... Sen blev man fast, man blev frustrerad... Men kärlek får vi lätt för pengar... Kärlek sån som vi vill ha... Vi längtar efter värmen från nån som ger det vi vill ta... Om du blir torsk nån gång och blundar för vad du gör... Du känner dig trög och trång, du känner dig utanför... Du kryper ihop och skäms och lyssnar på denna sång... Då fattar du hur det känns... Om du blir torsk nån gång... Vi är fostrade med en kvinnosyn... Som saluförs i våra supermarkets... Vi läser om våld och action och rapporter om allt naket... Från våra svenska fyrfärgsreportage från träsket och Thailand... Har vi nu gått över till mera sofistikerad läsning... Men med samma syn på kvinnan, samma task uti vår hand... Vi läser Hustler, Penthouse, Club, Swank, Mayfair och Men Only... Med drömmen om den mjuka åtrån... Slår vi upp vad vi finner under ‘Personligt’... Vi vet att kärlek får man lätt för pengar... Kärlek sån som vi vill ha... Vi längtar efter värmen från nån som ger det vi vill ta... Om du blir torsk nån gång och blundar för vad du gör... Du känner dig trög och trång, du känner dig utanför... Du kryper ihop och skäms och lyssnar på denna sång... Då fattar du hur det känns... Om du blir torsk nån gång... Men den fina mjuka vackra ytan och den fagra romantiken finner vi dessvärre inte heller i den köpta erotiken... Vi hittar inget varmt och ljuvligt hål... Där vi får tröst, där vi kan drunkna... Våra känslor exploderar, sprutar ut... Flyter bort i lokaler som är unkna... Vi ser oss i en spegel hur vi begär det ena och det andra... Av en kvinna som byggt upp förakt... Vi bara skadar, hånar, slår varandra... Vad är det för kärlek som man får så lätt för pengar... Det är inte sån som vi vill ha... Oh, vi längtar efter värmen från nån som ger det vi vill ta... Om du blir torsk nån gång och blundar för vad du gör... Du känner dig trög och trång, du känner dig utanför... Du kryper ihop och skäms och lyssnar på denna sång... Då fattar du hur det känns... Om du blir torsk nån gång... Så vi återvänder hem till fyrkanten... Rosenträdgården och frun... Med ett lika kallt förakt för horan, som för sig själv, som för sin fru... Vi vet att något får man lätt för pengar men det är något som vi ej vill ha... Oh, vi längtar efter värmen från nån som ger det vi vill ta...

Den Anonyma Kärleken
Han tar en taxi bort, köper tid men alltför kort... Med kalla fötter, kalla händer, utgör han en tragisk sort... Hans tunga stelnar i ett skrik, kollapsar gör hans romantik... Då söker han ett skydd för på drömmar är han rik... Och inne i det sega mörkret, en människa med tomma ögon... Förlamad, sönderkramad, i ett trivialt maskerat drama... Oh, vad det bränner... Vad det bränner om den anonyma kärleken... Oh, vad det bränner... Vad det bränner om den anonyma kärleken... Men när extasen dött, när lågan börjar flämta slött... Och blir ett farligt handikapp för råskinn och för lammkött... Då vänder han på bladet med funderingar hur han ska ha det... Värmen flyr, våndan växer... Vad är frågan? Vad är svaret?... Och inne i det sega mörkret, en människa med tomma ögon... Förlamad, sönderkramad, i ett trivialt maskerat drama...

Alla Är Vi Förlorare
Jag tar från dig... Du tar från mig... Han tar från henne... Hon tar, tar, tar... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi barn... Och drottningar av dignitet... Dom ger och tar... Natt och dag, tar... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi offer... I rosenrött och lust... När rosen dött och dörren stängts, tar... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi förlorare... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi förlorare... Jag tar från dig... Du tar från mig... Dom tar från oss... Vi tar från dom, tar... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi kåta... Frestelsen förföljer mig... Frestelsen och kärleken, tar... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi, svin... Hunger... Törst... Tröst... Kärlek, tar... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi förlorare... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi... Alla är vi förlorare...

Fredsblomma Mot Huden
Sakta faller natten ner i jorden... Färgar orden röda... Vi tänker på dom levande... Vi tänker på dom redan döda... Långsamt och förtvivlat... Börjar resten av vårt hopp att blöda... Kom till mig med all din poesi... Låt mig få känna din blomma mot huden... Fredsblomma mot huden... Låt mig få höra dom magiska ljuden... Av en fredsblomma mot huden... Låt mig få pressa din blomma mot huden... Fredsblomma mot huden... Låt mig få älska dom magiska ljuden... Av en fredsblomma mot huden...

Lång Tid
Det tog så lång tid, det tog femton år... Det tog en massa spänn, det tog en kär vän... Innan din mamma log... Innan din pappa tog mig i sin hand... Det tog så lång tid... Det tog krig och fred, det tog en vit flagg... Det tog en boulevard, det tog en öppen gard... Innan din mamma log... Innan din pappa tog mig i sin hand... Det tog så lång tid... Evighetens mörka kurvor... Förgängelse och hopp om natten... Som att navigera fel i grumliga kubanska vatten... Gud, det tog så lång tid... Lång tid baby... Det tog ett dubbelspel, en fin balansgång... Och slumpens skördar... Det tog cynism och eskapism... En massa skitsnack och ett stort tack... Innan din mamma log... Innan din pappa tog mig i sin hand... Det tog så lång tid... Lång tid baby, lång tid... Lång tid baby, lång tid...