Kålle
Joined: 11 Apr 2007
Posts: 46
|
 Posted: Tue Aug 25, 2015 5:07 pm Post subject: |
|
|
Subliminal solo, lösryckta tankar:
En fantastisk platta! En ny klassiker. Grymma låtar. Rönnblom sjunger jättebra, soundet och produktionen spännande och lekfull.
Hibbitt gästspelar med den äran på plattans kanske bästa spår. Kanske skulle man vilja ha lite mer av denna typ av upptempo-låtar.
Färgpalletten känns vintage-Rönnblom, påminner i klangen om Vit Flagg och Kalla Fosterland fast med Undergrounderfarenheten, vilket är kul och känns helt rätt. Tacksamt befriad från för mycket “tung” bluesrock.. Ibland kan dock vissa gitarrpålägg kännas malplacerade…
Är detta den bästa i trilogin? Vet inte än. Den är jämnast, helt klart. Den har inte någon tveksam låt, men ingen enstaka låt når riktigt samma stratosfärika höjd som det allra bästa från del 1 eller 2 (en av mina favoritdetaljer från 2an är melodin vid “det var en landsortstös, som stod där brevid bron”, och samma melodi kommer igen i Comeback kid. Nice.)
Tre favoriter:
Solo inferno deluxe
Comeback kid (fantastiska ackordföljder, växlingar i färger, eftersom vi pratar färger nu, eller hur?)
Vem fan vill bli folkkär?
Men hela plattan är som sagt GREAT!
_________________
JAG ÄR INTE RIKTIGT SÄKER... DET KAN OCKSÅ VARA FEL...
MEN JAG LEVER, “OH, LA-LA-LA”... |
|
