Det Är Bara Jag (It'll Be Me)
Om du hör nån jävel banka på din dörr ikväll... Om du hör nån jävel skrika med en röst så gäll... Åh, det är bara jag, och jag letar efter dig... Om du ser en tokig dåre springa runt på stan... Om du ser en tokig dåre som är full som fan... Åh, det är bara jag, och jag letar efter dig... Jag har letat uppe i bergen och i varenda liten sjö... Och känt kylan inne i märgen och varit nära på att dö... Om du hör om nån som flyger en raket till Mars... Om du hör om nån som hamnat på månen med en krasch... Åh, det är bara jag som har letat efter dig... Jag har letat uppe i bergen och i varenda liten sjö... Och känt kylan inne i märgen och varit nära på att dö... Om du hör en efterlysning på Rapport ikväll... Om du undrar vem som är så förbannat formell... Åh, det är bara jag, och jag letar efter dig...

Kärlek Och Rock'n'Roll
Jag kan inte ge dig pengar, jag kan inte ge dig jobb... Jag kan inte lova eller locka med en gåva... Men det må va hänt om nu tiden står stilla... Att jag spelar upp en liten visa, spelar upp en liten låt... Som handlar om guld och glitter, herremän och kritter... Men jag gitter inte bråka mer om det... Kom och lägg dig ner och njut... Håll mig hårt, ty läget här i Sverige är svårt... Och det enda jag kan ge dig ikväll är lite kärlek och rock’n’roll... Håll mig hårt, ty läget här i Sverige är svårt... Och det enda jag kan ge dig ikväll är min kärlek och rock’n’roll, kärlek och rock’n’roll, kärlek och rock’n’roll, kärlek och rock’n’roll... Jag kan inte propagera, och knyta näven och gå på... För är det sent om natten lyfter jag på hatten... Och i skratten från änglarna hör jag att... Någon påstår att jag hycklar, men jag vill påstå att jag trivs på hal is... För det är jag som kittlar borgarna och hittar på att skiten smittar... Klämmer dom på pungen, för roten till det onda mäts i kronor och ören...

Kalla Fosterland
Kalla Fosterland... Kalla Fosterland... Kalla ögon bakom kalla tunga väggar... Kalla Fosterland... Kalla Fosterland... Kalla ögon bakom kalla tunga väggar... Ja, här kommer en rapport, den handlar inte om komfort... Den handlar mera frankt om skuggsidan av livet... Vad har vi gjort med våra barn, våra oskyldiga barn... Vill ni veta ska ni nu få det beskrivet... Ett omoget liv som vittrar och faller sönder... Men det tycks kvitta... Nio utav tio säger: “Det är bara båg”... En liten pojke rider på en ensam våg... Men den stackarn lider... Nio utav tio säger: “Det är bara båg”... Han har lärt sig hur man går, han har lär sig hur man står... Han har lärt sig allt man sysslar med om kvällen... Han har slickat folk där fram, han har slickat folk där bak... Han har slickat dom på alla andra ställen... Se på hans liv det vittrar...... Han är bara fjorton år men säger: “Ah, det kvittar... Så länge jag har stålar och kulan rullar min väg”... En liten pojke gråter, kommer sent i säng... Men vem fan förlåter... Liten kula rullar och ger honom poäng... Kalla Fosterland... Kalla Fosterland...... Kalla ögon bakom kalla tunga väggar... Kalla Fosterland... Kalla Fosterland... Kalla ögon bakom kalla tunga väggar...

Den Fasta Paviljongen I Säter
Det finns en paviljong uppe i Säter... Där sitter dom som ingenting vet... Och inte orkar räkna dagar och nätter... Men jag vill inte komma dit... Nej, jag vill inte komma dit... Fy fan för att komma dit... Nej, sätt mig hellre på en Shanghaifärja... Eller sätt mig på en öde ö... Där kan jag leva och där kan jag härja... Där kan jag kanske också dö... Ja, där kan jag kanske också dö... Under en himmel som är djupt djupt röd... Men ni ska veta att nånstans i Säter... Ligger människor i bojor och lås... Den fasta paviljongen uppe i Säter... Dom kommer aldrig därifrån... Nej, dom kommer aldrig därifrån... Med kroppen full av Trilafon... Dom är pumpade med Trilafon... Dom kommer aldrig därifrån...

Bakom Den Fina Fasaden
Det finns ingen bra förklaring, och det finns inget svar... Det finns ingen slutförvaring av all den skit som blev kvar... Efter en grotesk fest, smaken är besk... Kan du se mig nu?... Jag ligger gömd, är glömd, kroppen är öm... Men jag lever ju... Så kom och hjälp mig så hjälper jag dig (hur som helst)... Bakom den fina fasaden... Där står Moder Svea och spyr... Allt medan välfärdskaskaden kväver alla människor som gnyr... Och jag flyr ut på ett öppet hav... Du säger: “Lita på mig min älskling, jag ska torka din is... Och tämja din vilda måne om det är kris”... Det känns dumt och skumt... Och whiskyn är ljum och jag är överkörd... Så jag går ut till slut, för jag kan inte njuta... Jag är jävligt störd...

Banditer
Rikemännens nollor lyser... Det är trolleri och alla ryser... Då applåderar alla andra banditer... Alla dom som spekulerar, investerar och fantiserar om det ljuva livet med alla andra banditer... Det blåser kalla vindar, jag får hålla i min hatt... Solidaritet är nått dom inte har ett skvatt av... Alla dom som skattefuskar, bidragsfifflare och sluskar... Du och jag och alla andra banditer... Banditer... Jag är inte lika kall som Anders Wall... Jag är inte lika kall...

Calypso
Jag vill dansa med dig Rosali... Ut ur den svenska tristessen.... Jag vill sjunga och skrika mig hes... Och va lycklig och supa mig full... Och om du vill, om du vill Rosali, vill jag också... Men det är knappt att det går... För dom tittar så konstigt på oss... Oh herre jösses, att dom inte förstår... Att jag vill ha calypso på gatan... Och folk som dansar och skrattar som satan... Men ack det går inte här, det är en dålig affär... Att sjunga för isbjörnars avföda, rätta mig om jag har fel... Ooo-la-la-la Ullstenar här och Ullstenar där... Det är märkligt hur många dom är... Dom lär saknas på pappret... Men sanningen är att dom finns... Överallt! Överallt! Överallt!... Gud bevare oss för folkpartister... Nyktra och skötsamma men farliga moralister... Gud bevare oss för dom som tror... Att dom saknar alla fel och brister...

I Jakten På Victoria
Tänk om du var kär i en tambourine man... Det skulle slå hårt, slå hårt... Ty ingenting går upp mot en tambourine man... En sån som slår hårt, slår hårt... Jag känner en, det är sant... “Får vi hörat igen...”... Jag känner två... “Intressant, vilka då, vilka då...”Jag känner många många fler, det kan ni ge er på... Jag känner en som är stor... “Han är större ändå...” Men i jakten på Victoria har han smutsat ner sin gloria... Och han faller, han faller, han faller, han faller... I jakten på Victoria... Har du en gång sett en fallande man... Då har du sett allt, sett allt... Han döljer ingenting, han är en fallande man... Som tar det helt kallt, helt kallt... Här har vi en... “Är det sant, får vi hörat igen...” Här har vi två... “Intressant, vilka då, vilka då...” Här finns det många många fler, det kan ni ge er på... Här är en som är stor... “Han är större ändå...” Men i jakten på Victoria har han smutsat ner sin gloria... Och han faller, han faller, han faller, han faller... I jakten på Victoria... Men när en vacker liten bracka sticker fram hakan... Och säger: “Jag vill se dig mellan mina lakan”... Då klottrar han sin oro på ett litet papper... Han har en massa pengar, men han är inte tapper... Och det fiinns ingen tröst för en tambourine man... Nej, det finns ingen tröst för en tambourine man... Nej, det finns ingen tröst för en fallande man... I jakten på Victoria har han smutsat ner sin gloria... Och han faller, han faller, han faller, han faller... I jakten på Victoria, samma tragiska historia... Och han faller, han faller, han faller, han faller...

VPK Och Cadillac
Om man äger en persisk ring... Persisk ring? Ja, persisk ring... Då kan man ljuga om ingenting... Ingenting? Javisst, ingenting... Om man äger en persisk ring... Persisk ring? Ja, persisk ring... Då kan man säga sanningen om allting... Allting? Ja, precis allting... Man får reda på det rent otroliga, det roliga, det snaskiga, det smått fantastiska... Hör här: VPK och Cadillac! Vad säger ni freaks om den kombination?... VPK och Cadillac! Det är en hissnande tanke liksom revolutionen... Herbert Karlsson är Werners grabb, han är stark och snabb. Ja, han är Werners grabb... Han går på sågen liksom farsan hans och kommer ingenstans, liksom farsan hans... Han är uppväxt på Allan Ladd, sockervadd, och annat kladd... King Creole och Cadillac, Norrskensflamman och Hagbergs snack... Rodeo och Hollywood, “America very good”... Ja, Amerika har en underlig makt, och många av oss är på sin vakt... Men en och annan trillar ändå dit, trillar dit, dom trillar dit... Och tjackar in sig på en stor och vit V8-bit, stor och vit... Man får reda på det rent otroliga, det roliga, det snaskiga, det smått fantastiska... Hör här: VPK och Cadillac! Han far som en furie nerför Norrlandskusten... VPK och Cadillac! Det är en underlig blandning, men det hänger på lusten... Att leva livet och det är givet att en kommunist älskar stora bilar... Han lever livet och det är givet att en kommunist älskar... VPK och Cadillac! Vad säger ni freaks om den kombination?... VPK och Cadillac! Det är en hissnande tanke liksom revolutionen... VPK och Cadillac! Moskvas pojkar visar bistra miner... VPK och Cadillac! James Dean och heta blondiner... VPK och Cadillac! Moskvas pojkar visar bistra miner... VPK och Cadillac! Brezjnev älskar bara heta blondiner...

På Väg Till Horisonten
Vi möttes i en väntsal, vi växla några tomma ord... Det blev ett fattigt samtal, trots att vi var ovan jord... Så fanns det inget andrum, instängd i ett vakuum... Du sa: “Vad vi behöver är ingen lyckoklöver... Vi är på väg i karriären och vi måste komma fram”... Men Madeleine... Jag är på väg till horisonten... Jag har upptäckt ett sånt konstigt sken... Madeleine... Jag tror jag dras till horisonten... Vad kan det vara för ett konstigt sken... Madeleine... Vi skildes på en sandstrand strax öster om förstörelsen... Det var ett lustigt samband i den olustiga uppgörelsen... Efter en utebliven seger så gällde andra regler... Du sa: “Tiderna förändras, allt det vackra skändas... Vi är på väg i karriären och vi måste komma fram”...

Jag Kysste Henne Våldsamt (23 mars 1980)
Jag stod på tå i ingenmansland och kika över muren... På ena sidan låg en öde strand, på den andra låg kulturen... I ett hav av obeskrivbart kaos och gifter... Var i all världen ska människorna ta vägen med sina drifter... Men jag log när hon kom till mig och sa: “Det kanske ordnar sig”... Och jag kysste henne, kysste henne, våldsamt, våldsamt... Oh, för freden... Och jag kysste henne, kysste henne, våldsamt, våldsamt... Oh, för segern... Jag kysste henne... Jag kysste henne... Jag kysste henne... Det var en solig söndag i mars och året var nittonhundraåtti... Jag hade äntligen gjort mitt val, och det var ingen fälla jag hade gått i... Jag hade bara tänkt mig för, och om nu livet inte ska försvinna... Ska alla hot och risker bort, och om vi hjälps åt ska vi hinna... Och jag log när hon kom till mig och sa: “Det måste ordna sig”... Och jag kysste henne, kysste henne, våldsamt, våldsamt... Oh, för freden... Och jag kysste henne, kysste henne, våldsamt, våldsamt... Oh, för segern... Jag kysste henne... Jag kysste henne... Jag kysste henne...... Men det blev en natt då allting dog eller frös fast i mitt inre... Besvikelse och tvivel överallt, men icke desto mindre... Blev jag övertygad om att kampen just har börjat... Och det som hänt, har hänt, har hänt... Och det är ingenting vi ska sörja... Och jag log när hon kom till mig och sa: “Det kommer att ordna sig” ...

Torbjörn Fälldin Och Hans Tamburin
Jag hade tagit några supar, var på väg över en kyrkogård...Jag fundera över allting och varför luften var så kall och hård... Men från djupet av det djupa steg en kvinna plötsligt fram... Solen brann, vinden ven och vattnet bara rann... Hon var levande och hon var fin, lika röd som ett farligt vin... Men lika oskyldig som Torbjörn Fälldin och hans tamburin... Så jag stanna upp och lyssna, och hon gav mig några goda råd... Det första var en varning, det andra var en ledtråd... Hon sa: “Männen med tekniken, jag tror dom hotar våra liv... Gör nånting, stoppa dom, medans det finns tid... Hon var levande och hon var fin, lika röd som ett farligt vin... Men lika oskyldig som Torbjörn Fälldin och hans tamburin... Så jag tog mig några supar till, ja jag söp mig riktigt full... Och jag fundera över om det var av vanmakt, eller för nöjes skull... Men från djupet av det djupa steg kvinnan åter fram... Solen brann, vinden ven och vattnet bara rann... Hon var levande och hon var fin, lika röd som ett farligt vin... Men lika oskyldig som Torbjörn Fälldin och hans tamburin... Ja, hon var levande och hon var fin, lika berusande som meskalin... Men lika oskyldig som Roger McGuinn och hans tamburin... Levande och hon var fin, och inte kallhamrad som Nicolin... Utan mera oskyldig som Torbjörn Fälldin och hans tamburin...

Seg Deg
Jag vill inte fastna i ett visst mönster... Jag vill inte vara någon lakej... Jag vill inte sitta bakom stängt fönster... Jag vill vara fri och va med dig... Jag vill inte vara så tillbakalutad...Jag vill inte vara så imbecill... Jag vill inte vara så inrutad... Jag vill vara fri och ligga still... Men det är fan i mig inte lätt, det är som att springa i seg deg... Vart jag än går tar jag ett felsteg... Är det så jag hamnar vid sidan av stigen... Så är det inte för att jag är feg, feg, feg, nej!... Jag vill bli förtjust i dina varma kinder... Jag vill springa vilse i ditt våta hår... Jag ska bara röja undan alla hinder... Jag ska bara kolla om det går...

Wilson, Chilton, Petty and Verlaine
Den förfärliga/härliga sommarn är här... I Brian Wilsons tragiska/magiska värld... Där har jag dröjt mig kvar... För att få umgås med kallt kallt vatten... Men du känner också vinden från väst... Och blir förälskad i dom som är bäst... Jag har inga hjältar kvar... Jag smyger ut i den svenska natten... Wilson, Chilton, Petty and Verlaine... Alla fyra ligger i din säng... Och allt jag äger är en gammal Fender... Och en rockrefräng... Men när du älskar då går det fort... Och du gör sånt som ingen annan har gjort... Det blir inga hjältar kvar... Du kastar ut dom i den mörka natten... Men jag har lyckats hitta en till... Och hans namn är Willy DeVille... Men hur länge blir han kvar... Innan du lurat honom ut på djupt vatten... Wilson, Chilton, Petty and Verlaine... Alla fyra ligger i din säng... Och allt jag äger är en gammal Fender... Och en rockrefräng...

Kvicksand
Ja, tänk om jag finge ligga under din vinge... Och bara må gott... Jag skulle smeka dig slött, jag skulle göra dig trött... Det skulle va nått... Men jag är långt långt bort från paradiset... Det är här och nu jag får betala priset... Det känns som kvicksand, det drar i mina ben... Jag bara sjunker längre ner... Det känns som kvicksand, det drar i mina ben... Jag bara sjunker längre ner... Jag frågar: “Hur är det fatt, var har jag varit i natt... Har jag förstört nått?”... Jag svarar: “Allt som jag sagt har bara möts av förakt... Det har jag förstått”... Men om nu paradiset är ett unikum som inte kan nås... Då är jag allt bra dum, som tycker att... Kvicksand drar i mina ben... Jag bara sjunker längre ner... Det känns som kvicksand, det drar i mina ben... Jag bara sjunker längre ner... Ja, tänk om jag finge ligga under din vinge... Och bara må gott... Jag skulle smeka dig ömt och kanske göra nått dumt... Det skulle va nått... Men jag är långt långt bort från paradiset... Det är här och nu jag får betala priset...

Höstlöven Faller På Min Grav
Snön lägger sig så vit och fin bakom min rullgardin... Och det blir kallt... Jag stänger in mig dag för dag, här är det bara jag... Och det är allt... Du ville inte ha mig... Ville inte se mig... Ville inte ta mig... Ville inte ge mig... En chans att visa upp hur starkt jag älskar dig... Höstlöven faller på min grav... Vågorna slåss på ett öppet hav... Dagarna går fort, om natten blir det aldrig nånting gjort... Höstlöven faller på min grav... Soldaterna som dödar dig är dom som skyddar mig... Och det är snett... Sen kommer dom och plågar mig utan att fråga mig... Om det är rätt... Jag känner ingen smärta när jag äter upp mitt hjärta... Men jag glömmer att jag drömmer och tömmer... Mina tårar i hinkar som jag vill att du ska hälla ut när... Höstlöven faller på min grav... Vågorna slåss på ett öppet hav... Dagarna går fort, om natten blir det aldrig nånting gjort... Höstlöven faller på min grav...

Salladsdagar
Svarta vågor sköljer över mig, hänsynslöst... Liksom en spegelbild om natten... Och frågor som förföljer mig nu skoningslöst... Jag är väldigt rädd för allt vatten som du målar av... Med ett leende så nonchalant... Alla salladsdagar var en gång i tiden lätt räknade... Men nu är alla salladsdagar för länge sen förbrukade... Jag hade en sån härlig dröm inatt, hänsynslöst... Satt jag och tog mitt liv i Spanska Trappan... Jag hade en sån ärlig dröm i natt, skoningslöst... Kunde inte låta bli i Spanska Trappan... Medan jag tänkte på alla dom vackra gladiolusstånden... Där i Neapel... Alla salladsdagar var en gång i tiden lätt räknade... Men nu är alla salladsdagar för länge sen förbrukade...

Det Är Inte Snön Som Faller

Vi tar en sväng nerför gatan en dag... Mitt stackars alter ego och jag... Vi slår oss fram bland generationer... Som slåss med varann om sensationer... Det är en hetsjakt utan like... Efter tusen smaragder och ett kungarike... Ett gratiserbjudande faller från ovan... Jag gapar och sväljer och tackar för gåvan... Vi öppnar dörren till en pissoar ... Och där står självaste tomtefar... Med en lång näsa och en stråle som glittrar... Han drar av sig skägget... Det ser ut som han fnittrar... Han säger: "God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul!"

Det är inte snön som faller... Det är nån annan tröst... Picassos akrobater dansar över mitt bröst... Det är inte snön som faller... När jag behöver tröst... När förklädda demokrater sätter kängan i mitt bröst...

Vi checkar in vid Frestelsens Tempel... Någon jagar mig med en stämpel... Mitt alter ego börjar undra... Varför jag håller andan och räknar till hundra... Jag klarar provet och blir klassificerad... Som en idiot men fullt kvalificerad... Att lyda order och gå i sele... Någon sticker till mig en plastukelele och säger... "Spela pojk, spela, spela!"... Min hjärna är varm och fingrarna stela... Plötsligt står jag med rumpan bar... Någon sätter eld på gamle tomtefar... Han skriker: "God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul!"

Det är inte snön som faller... Det är nån annan tröst... Picassos akrobater dansar över mitt bröst... Det är inte snön som faller... När jag behöver tröst... När förklädda demokrater sätter kängan i mitt bröst...

Vi kliver in i en programkontroll... Där man manipulerar med rock'n'roll... Och sätter upp listor på det som gäller... Torskar och hjältar och andra rebeller... Någon presenterar den nya modernismen... Fast tomtefar skyller på kapitalismen... Mitt alter ego tar livet av sig... Själv vet jag inte vad det ska bli av mig... Det finns ingen plats för fina nyanser... Kärleken har redan bränt sina chanser... Jag jagas av beväpnade och arga pingviner... Med vassa tungor och brackminer... Midnatt råder, tyst det är i husen... Legitima fascister tänder juleljusen... På gator och torg ligger vraken och kryper... Makabra och välgödda stereotyper... Jag är ensam kvar och dansar kring granen... Men var är glädjen?... Var är barnen?... Något faller i mitt gråa hår... Tomtefar är skadad och läggs på en bår... Han säger: "God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul! God Jul!"

Det är inte snön som faller... Det är nån annan tröst... Picassos akrobater dansar över mitt bröst... Det är inte snön som faller... När jag behöver tröst... När förklädda demokrater sätter kängan i mitt bröst...